AMS - TRF
Lördag 15 augusti, kl 14:20, ankomst kl 15:55
Flight KL 1217, Embraer 190, flögs av KLM Cityhopper, plats: 1C
Det tar ändå en stund att gå från non-Schengern loungen till B-gates på Amsterdams flygplats. På tv-monitorerna anges gångtiden till 28 minuter. Riktigt så lång tid behövde inte jag men man behöver ha respekt för att det är en bit att gå. Klockan 13:50 började boarding inför flyget till Oslo Sandefjord Torp. Smärtfri boarding där jag fick 1A och 1C för mig själv.
Vi blev inte ens en handfull passagerare i business och knappt 50 personer totalt ombord. Serveringen bestod av en låda som innehöll en ceasarsallad och en liten efterrätt med kokosnöt och mango. Trevligt och fräscht, framförallt lättserverat i coronatider som dessa. För att kunna behålla masken av fick jag se till att äta riktigt långsamt.
Det bjöds på såväl vin, öl, vatten, läsk, kaffe och ett urval av juice. Själv valde jag att hålla mig till läsk och vatten med tanke på att jag snart skulle få träffa den norska passpolisen. Hade ingen aning om hur mycket krångel som skulle uppstå, det kändes därför klokt att hålla sig fräsch och alert. Trevlig holländsk purser som jobbade i businesskabinen. Hon var mycket glad över att ha ett litet gäng passagerare att faktiskt ta hand om och berättade om mer eller mindre tomma flygningar hon arbetat på under den gångna våren och sommaren.
Oslo Sandefjord Torp - TRF
Lördag den 15 augusti 2020
En trappa rullades fram mot planet och jag var först av. Hade kontrollerat att passet och labbtesterna var redo, kirurgmasken på och boardingpasset för nästa flygning. Jag var klar! Kollade på klockan som nu visade kl 15:57. Det var dags! Jag greppade min trogna ombordväska som varit med mig sedan 2007 och gav mig av nedför trappan.
Nere på plattan väntade en gubbe i gul väst som visade hur man skulle gå på utsidan av terminalen och sedan gå in genom dörr nummer 16. Ganska tryckt stämning, en sjuksköterska stod i full skyddsmundering med mask, visir och full skyddsdräkt. Hon delade ut papper med information om de norska reglerna och hälsade välkommen.
Därefter full fart genom den snitslade banan fram mot passkontrollen. Väl där var det bara att säga sanningen: jag är här för att samla flygpoäng, jag har haft corona och har antikroppar och är därför undantagen karantäns- och inresereglerna, här är mina intyg och labbtester. Dessutom vill jag inget hellre än att lämna landet igen inom max 30 minuter med samma plan som jag kom in med, en flygning som jag dessutom har en biljett till. Jag resonerade som så att skulle mina papper fullständigt underkännas - ja då ska jag ju utvisas. Då vill de rimligen ha ut mig ur landet med första bästa flygning om jag då dessutom redan har biljett och boardingpass till just den flygningen som de vill använda för att utvisa mig på - ja då vill vi ju samma sak!
Det är ju inget för den ömhudade eller den känslige. Passkontrollanten tittade mycket kritiskt på mig, kontrollerade mina biljetter så att de var äkta - både den jag kom hit med och den jag skulle resa ut med och att datumen verkligen var för idag, den 15 augusti 2020. Efter ett radiosamtal till hans överordnade, där han förklarade den oväntade situationen så kom beskedet: "Låt honom passera gränsen"!
Jag var igenom!!! Men det hade gått mycket tid, nu gällde det att springa ut genom tullfiltret som var helt obemannat. Lamporna här i gångarna visade sig vara sensorstyrda, gångarna var mörka och tändes upp allteftersom jag kom springandes. Ut i den lilla ankomsthallen och omedelbart rusa vidare in i säkerhetskontrollen. Men först hann jag med en liten turistbild.
I säkerhetskontrollen var jag tack o lov helt ensam. Tre Securitasvakter bemannade kontrollen. När jag kom springades frågade en av dem "Amsterdam"? och tittade upp på skylten som visade att boarding hade börjat. "Ja, Amsterdam", svarade jag och tog fram väskan, datorn och min genomskinliga plastpåse med tandkräm och annat flytande. Pip, pip, pip, jaha hann jag tänka, det är ju klart att jag skulle åka på slumpkontroll. Men nej, i ett obetänkt ögonblick av att göra mig i ordning för att kliva av så hade jag lagt ned även halvlitersflaskan med vatten som jag hade fått ombord! Obetänkt! Nåja, killarna i säkerhetskontrollen tog flaskan och lät mig gå. Sprang genom den lilla tax free shoppen och kom ut till de få gaterna som fanns där. Det var en gate som höll på att boarda med uppskattningsvis tio personer kvar. Jag tog några snabba kliv och ställde mig i kön. Boardingpasset fungerade och de släppte ut mig på plattan för att som en av de sista passagerarna kliva ombord, klockan var nu ganska exakt 16:20 när jag återigen var på plats. Jag snurrade, inklusive hård passkontroll på 20 minuter. Det är ganska bra om jag får säga det själv! Det gick men det var sannerligen inga stora marginaler.
Döm själva om graden av förvåning hos pursern när jag glatt kom gåendes uppför trappan igen! Hon kunde inte tro det. Något måste vara fel! Hade jag blivit avvisad? Nej nej, jag hade ju biljett till den här avgången och skulle nu följa med tillbaka till Amsterdam. Boarding completed. Pling plong, ladies and gentlemen, the forward door has now been closed and we ask you to please put your cellphones and other electronic devices into flight mode or turn them off. Klockan var 16:22 - började jag ändå inte bli lite både hungrig och törstig efter den hårda rushen??? Nu hade jag ju haft mask på mig i flera minu... ehhh, jag menar förstås att nu skulle det sitta fint med lite mat. Det var så länge sedan jag åt senast!
Jag var verkligen hungrig!
TRF - AMS
Lördag 15 augusti, kl 16:25, ankomst kl 18:00
Flight KL 1218, Embraer 190, flögs av KLM Cityhopper, plats: 1C
En lika bra flygning tillbaka till Amsterdam med enda skillnaden att landningen var betydligt bättre. Kanske piloten har större vana av att landa just på Amsterdams flygplats och vet precis hur det skall gå till här? Det serverades samma ceasarsallad men nu när vändningen var gjord så unnade jag mig ett glas vitt vin till salladen. Glaset må se litet ut men det måste vara en synvilla, det räcker nämligen väldigt länge!
Det tog inte många minuter från det att vi landat till det att jag stod ute på Schiphol Plaza.
Det ligger ett fint Hiltonhotell i direkt anslutning till Schipholterminalen. Nu var jag ganska trött och såg fram emot att få lite ordentlig mat, en dusch och en lugn kväll. Skönt att kunna gå inomhus i en gång hela vägen fram till hotellet.
Det har gått bra idag och jag känner mig nästan oförskämt fräsch, trots den tidiga morgonen och de nu fyra flygningarna. Jag hade ju ändå gjort lite föreställningar kring just hur jobbigt det här skulle vara och vid den här tidpunkten kände jag mig, efter dagens flygningar, helt okej.
Hilton Schiphol - här kommer jag!!!